Premiär

Hej, ska försöka komma på det enkla fina i livet. Saker som man oftast bara rusar förbi ni vet sådana stunder som när det behövs bara finns där. Man kommer på sig själv med att man helt plötsligt bara mår så där gått som det var länge sedan man gjorde. När man varit med så mycket som jag har varit så värdesätter man allt i livet och omkring sig på ett helt annat sätt.

Går man tex nere på stan och man hör någon bråka och skälla på sitt barn och man vet att allt bara blåser förbi barnet för barn har på något sätt inte kommit så långt att dom har glömt bort att leva, verkligen leva. Dom vet verkligen hur man tar tillvara på livet ,om man nu inte låter dom sitta framför en TV eller tex något tv-spel, för dom har kvar den naturliga känslan och vet verkligen hur man ska ta tillvara på allt runtomkring.
Det är sådana stunder man ska vara rädd om det är sånt som bara finns till när man som allra mest behöver det.
Ett ex på ett gyllene ögonblick (jag kallar stunderna som är livet för det) för mig är att tidigt en sommar morgon, väldigt tidigt vara ute i skogen med husvagnen och gå ner till en sjö med någon som är viktig i livet för mig har oftast varit min Tord eller pappa som varit med om dessa ögonblick. Sitta nere vid sjön och det enda som hörs är hur skogen vaknar och känna hur solen sakta kliver upp. Sitta där och så vet man att Emelie ligger och sover och luktar så där som bara barn kan lukta och tryggt sover vidare, varm och gosig.